Gäst
22.8.2008 15:10:24
Ei mökkejä suomenkielisille
RKP:n tasa-arvo on
tätä:
http://www.iltalehti.fi/helsinki/200808228137027_hi.shtml
KIELIMUURI RUSKEASUOLLA
22.8.2008 9:03 (Päivitetty 22.8.2008 10:24)
Suomenkielisille ei myydä mökkejä
Suomenkielisille annetaan huutia Ruskeasuon siirtolapuutarha-alueella.
Lue myös
Kaupunki puuttuu kieliongelmaan
Ruskeasuon siirtolapuutarhamökkejä ei myydä suomenkielisille, jotka eivät puhu ruotsia.
Siirtolapuutarhayhdistyksen ruotsinkielinen hallitus hyväksyy uudet jäsenet, joiden edellytetään osaavan ruotsia. Mieluummin äidinkielellä.
Kaupat jäivät tekemättä
Kielikynnys on niin korkea, että äskettäin siirtolapuutarhamökkiä ostamassa ollut helsinkiläisrouva joutui luopumaan ostohankkeesta.
- Kyllä se pitää paikkansa. Yksi asiakkaani hylättiin, koska hänen äidinkielensä ei ollut ruotsi.
Mökkiä välittänyt kiinteistönvälittäjä, joka ei halua nimeään julkisuuteen, kertoo kauppojen jääneen kieliasian takia syntymättä.
- Tosi omituista, että tällä tavoin syrjitään.
Narsissitie 92:ssa sijaitseva mökki on edelleen myymättä. Useat ostajaehdokkaat ovat luopuneet ostamisesta kielikynnyksen takia.
- Nämä mökit on näköjään korvamerkitty ruotsinkielisille. He ovat vallanneet alueen. Jopa vedet ja sähköt on uhattu katkaista suomenkielisiltä tulijoilta, kertoo yksi mökinomistaja.
"Joka mökissä ruotsalainen"
Onko ruotsinkielisessä yhdistyksessänne sellaiset säännöt, ettei suomenkielisiä hyväksytä yhdistyksen jäseneksi, yhdistyksen puheenjohtaja Marina Göransson?
- Joo, näin on.
Mihin se perustuu?
- Yhdistyksen sääntöihin.
Kuulostaa erikoiselta, kun Suomessa asutaan, ettei suomen kieltä saisi puhua.
- Jos lukee Suomen yhdistyssäännöt, niin jokaisella yhdistyksellä saa olla omat säännöt.
- Nämä nykyiset säännöt tulivat voimaan vuonna 1998. Kaikilla yhdistyksillä on omat säännöt - oli se sitten Folkhälsan tai Vapaamuurarit.
Ellei yhdistyksen hallitus hyväksy uutta jäsentä, sitten ei hyväksytä yhdistyksen jäseneksi, eikä saa ostaa tonttia?
- Aivan.
Onko suomenkielisiä paljon hylätty?
- Olen ollut neljä vuotta ollut, en osaa oikein sanoa, kuinka paljon 90 vuodessa on hyväksytty tai ei hyväksytty.
- Kolme varmaan on hyväksytty neljän vuoden aikana - he puhuvat kiitettävää ruotsia.
Kuinka paljon ruotsinkielisiä ja paljonko suomenkielisiä on Ruskeasuon siirtolapuutarhassa?
- Meillä on 114 mökkiä. Siitä voitte laskea. Joka mökissä on ruotsalainen. Ehkä jotkut harvinaisuudet eivät ole.
Te olette kuitenkin kaupungin vuokralaisia. Ja kaupungin säännöissä ei puhuta mitään siitä, että pitää puhua tiettyä kieltä.
- Ei, älä sekoita. Ruskeasuon siirtolapuutarha on tehnyt kaupungin kanssa vuokrasopimuksen 30 vuodeksi.
- Ja vuokrasopimuksessa ei tarvitse olla mitään erillisiä sääntöjä - muuta kuin mitä kaupunki vaatii meiltä yhdistyksenä.
"Savolaiselle vaikea ymmärtää"
Joka tapauksessa on erittäin omituista, että teillä on siellä kielipakko!
- Joo, jonkun savolaisen mielestä se voi olla vähän vaikea ymmärtää.
Te olette kuitenkin kaupungin, veronmaksajien maalla, ja yhdistys määrää, mitä kieltä siellä puhutaan...
- Pitäisi lukea ensin yhdistyssäännöt läpi, niin voidaan puhua lisää...
Siellä oli Narsissitie 92:ssa myynnissä olevalle tontille ostaja. Kauppa peruuntui, kun häntä ei hyväksytty yhdistyksen jäseneksi. Pitääkö paikkansa?
- Minä pyysin, että tämä rouva soittaa kuudelle hallituksen jäsenelle. Hän ei viitsinyt soittaa kuin varapuheenjohtajalle, joka ei hyväksynyt häntä hallituksen jäseneksi.
- Puolet hallituksen jäsenistä täytyy hyväksyä uuden jäsenen. Tämä rouva ei soittanut kuin yhdelle, ja luopui ostamisesta sen jälkeen, kun yksi sanoi ei.
http://www.iltalehti.fi/helsinki/200808228137027_hi.shtml
KIELIMUURI RUSKEASUOLLA
22.8.2008 9:03 (Päivitetty 22.8.2008 10:24)
Suomenkielisille ei myydä mökkejä
Suomenkielisille annetaan huutia Ruskeasuon siirtolapuutarha-alueella.
Lue myös
Kaupunki puuttuu kieliongelmaan
Ruskeasuon siirtolapuutarhamökkejä ei myydä suomenkielisille, jotka eivät puhu ruotsia.
Siirtolapuutarhayhdistyksen ruotsinkielinen hallitus hyväksyy uudet jäsenet, joiden edellytetään osaavan ruotsia. Mieluummin äidinkielellä.
Kaupat jäivät tekemättä
Kielikynnys on niin korkea, että äskettäin siirtolapuutarhamökkiä ostamassa ollut helsinkiläisrouva joutui luopumaan ostohankkeesta.
- Kyllä se pitää paikkansa. Yksi asiakkaani hylättiin, koska hänen äidinkielensä ei ollut ruotsi.
Mökkiä välittänyt kiinteistönvälittäjä, joka ei halua nimeään julkisuuteen, kertoo kauppojen jääneen kieliasian takia syntymättä.
- Tosi omituista, että tällä tavoin syrjitään.
Narsissitie 92:ssa sijaitseva mökki on edelleen myymättä. Useat ostajaehdokkaat ovat luopuneet ostamisesta kielikynnyksen takia.
- Nämä mökit on näköjään korvamerkitty ruotsinkielisille. He ovat vallanneet alueen. Jopa vedet ja sähköt on uhattu katkaista suomenkielisiltä tulijoilta, kertoo yksi mökinomistaja.
"Joka mökissä ruotsalainen"
Onko ruotsinkielisessä yhdistyksessänne sellaiset säännöt, ettei suomenkielisiä hyväksytä yhdistyksen jäseneksi, yhdistyksen puheenjohtaja Marina Göransson?
- Joo, näin on.
Mihin se perustuu?
- Yhdistyksen sääntöihin.
Kuulostaa erikoiselta, kun Suomessa asutaan, ettei suomen kieltä saisi puhua.
- Jos lukee Suomen yhdistyssäännöt, niin jokaisella yhdistyksellä saa olla omat säännöt.
- Nämä nykyiset säännöt tulivat voimaan vuonna 1998. Kaikilla yhdistyksillä on omat säännöt - oli se sitten Folkhälsan tai Vapaamuurarit.
Ellei yhdistyksen hallitus hyväksy uutta jäsentä, sitten ei hyväksytä yhdistyksen jäseneksi, eikä saa ostaa tonttia?
- Aivan.
Onko suomenkielisiä paljon hylätty?
- Olen ollut neljä vuotta ollut, en osaa oikein sanoa, kuinka paljon 90 vuodessa on hyväksytty tai ei hyväksytty.
- Kolme varmaan on hyväksytty neljän vuoden aikana - he puhuvat kiitettävää ruotsia.
Kuinka paljon ruotsinkielisiä ja paljonko suomenkielisiä on Ruskeasuon siirtolapuutarhassa?
- Meillä on 114 mökkiä. Siitä voitte laskea. Joka mökissä on ruotsalainen. Ehkä jotkut harvinaisuudet eivät ole.
Te olette kuitenkin kaupungin vuokralaisia. Ja kaupungin säännöissä ei puhuta mitään siitä, että pitää puhua tiettyä kieltä.
- Ei, älä sekoita. Ruskeasuon siirtolapuutarha on tehnyt kaupungin kanssa vuokrasopimuksen 30 vuodeksi.
- Ja vuokrasopimuksessa ei tarvitse olla mitään erillisiä sääntöjä - muuta kuin mitä kaupunki vaatii meiltä yhdistyksenä.
"Savolaiselle vaikea ymmärtää"
Joka tapauksessa on erittäin omituista, että teillä on siellä kielipakko!
- Joo, jonkun savolaisen mielestä se voi olla vähän vaikea ymmärtää.
Te olette kuitenkin kaupungin, veronmaksajien maalla, ja yhdistys määrää, mitä kieltä siellä puhutaan...
- Pitäisi lukea ensin yhdistyssäännöt läpi, niin voidaan puhua lisää...
Siellä oli Narsissitie 92:ssa myynnissä olevalle tontille ostaja. Kauppa peruuntui, kun häntä ei hyväksytty yhdistyksen jäseneksi. Pitääkö paikkansa?
- Minä pyysin, että tämä rouva soittaa kuudelle hallituksen jäsenelle. Hän ei viitsinyt soittaa kuin varapuheenjohtajalle, joka ei hyväksynyt häntä hallituksen jäseneksi.
- Puolet hallituksen jäsenistä täytyy hyväksyä uuden jäsenen. Tämä rouva ei soittanut kuin yhdelle, ja luopui ostamisesta sen jälkeen, kun yksi sanoi ei.
[ 1 ]
Gäst
22.8.2008 15:20:44
Göransson gör ju fin reklam för finlandssvenskar (eller
svenskar som hon själv uttrycker det) med sin arrogans...
+ (24)
- (7)
Anmäl
Klantigt. Som om finlandssvenskarna inte redan hade en
arrogant stämpel.
Orkar inte läsa hela det där... Kom dom med nånting
vettigt?
Hmm.. finnarna blir fittiga om de hamnar tala svenska i ett
tvåspråkigt land, men förstår inte varför
finlandssvenskarna kräver t.ex. service på sitt eget
modersmål. Jag tycker att de är egentligen ganska coolt
att någon orkar försöka behålla finlandssvenskheten inom
ett område! :) Finnarna blir sällan diskriminerade... De
sku faktiskt vara helt roligt att se för en dag hur vårt
land egentligen skulle vara om finlandssvenskarna hade
majoriteten!
Re 6
Och hur många gånger anser du att du blivit diskriminerad?
Att inte alla finnar kan svenska är väl inte konstigt. Konstigare är det att man lyckats bo hela sitt liv i ett land utan att kunna majoritetsspråket. Om nu majoriteten av tidningarna, reklamerna mm. inte är på svenska är de ett tecken på att man isolerat sig lite väl mycket.
Och hur många gånger anser du att du blivit diskriminerad?
Att inte alla finnar kan svenska är väl inte konstigt. Konstigare är det att man lyckats bo hela sitt liv i ett land utan att kunna majoritetsspråket. Om nu majoriteten av tidningarna, reklamerna mm. inte är på svenska är de ett tecken på att man isolerat sig lite väl mycket.
Det är otroligt viktigt att det finns svenska rum i ett så
förfinskat Helsingfors som vi har i dag. Kom ihåg väl att
för närvarande enbart 6,1 % d.v.s. 34.600 personer i
Helsingfors av ca 565.000 invånare enligt statistiken är
svenskspråkiga. Det borde uppfattas som självklart att
det ska finnas svenskspråkiga rum, utrymmen, föreningar
och samfund som inte övertas av oss finskspråkiga för vi
finskspråkiga har en underligt stark benägenhet att så
småningom förfinska dessa gemenskap och introducera snart
finskan som ett majoritetsspråk och därefter som det enda
språket i dessa samfund. Törs vi finskspråkiga verkligen
inte skämmas? Vi verkar inte ha någon som helst
uppfattning om svenskans moraliska rättighet och - märk
väl - skyldighet av att existera och utveckla sig vidare.
Allför många finskspråkiga anser sig bli gynnade av att svenskan så småningom avvecklas i vårt gemensamma fosterland och samhälle. Men det är precis tvärtom. Enbart en levande svenska och dess bevarande och vidare förkovran gynnar hela vårt finländska samhälle. Därmed också oss finskspråkiga, mer än vi anar. Tillåt mig citera resolutionen vid det Socialdemokratiska Partiets partikongress i Uleåborg 1906:
"Det svenska språket är nödvändigt för den svenska befolkningens allsidiga förkovran och dessutom av stor betydelse för den västerländska kulturens och socialdemokratiska idéernas spridning i Finland, varför mötet uttalar som sin åsikt att den svenska kulturen bör bibehållas och vidareutvecklas i Finland."
I finsk språkdräkt lyder detta:
"Ruotsinkieli on Suomen ruotsalaisen väestön kaikinpuolisesa kohottamisesa välttämätön ja sitä paitsi länsimaisen sivistyksen ja siihen kuuluvien sosialidemokratisten aatteiden Suomeen siirtämisessä suurimerkityksellinen, jonka tähden kokous ilmaisee suosivansa ruotsinkielisen sivistyksen Suomessa säilyttämistä ja edelleen kehittämistä."
Resolutionen uttrycker någonting väsentligt även i detta sammanhang för det är ytterst viktigt för vidarutvecklandet och bibehållandet av svenskan i Finland att det finns svenska rum i även vår finskspråkigas näromgivning. Med i svenska rum kommer man natuligtvis genom att tillägna sig svenska språket. Det lönar sig även i detta hänseende att lära sig och tillägna sig svenskan. Grundskolan som ett nationellt projekt och utbildningssystem bör bättre utnyttjas av eleverna och studeranden överhuvudtaget. Systemet finns ju för eleverna och studeranden.
Om SDP:s och Vänsterförbundets företrädare, den dåvarande visserligen tvåspråkiga men klart majoritetsfinskspråkiga socialdemokratin kan drista sig till och tillägna sig den ovannämnda resolutionen som en del av sin samhällspolitiska ideologi så varför inte skulle hela det visserligen tvåspråkiga men klart majoritetsfinskpråkiga finländska folket och dess finskspråkiga del kunna tillägna sig samma samhällspolitiska ideologi. Att bygga detta land och detta samhälle kräver nog detta.
Leve solidariteten mellan folkslagen i Finland även i denna fråga om koloniträdgårdskulturen i det gamla Helsingfors! Vi ska komma ihåg att ordet solidaritet mella folkslagen i vårt land ska betyda även att också i koloniträdgårdverksamheten ska svenskan klinga fritt och högt. Detta kräver åtminstone en enspråkigt svensk koloniträdgård i Helsingfors. Hoppas det finns en sådan också i Åbo.
Allför många finskspråkiga anser sig bli gynnade av att svenskan så småningom avvecklas i vårt gemensamma fosterland och samhälle. Men det är precis tvärtom. Enbart en levande svenska och dess bevarande och vidare förkovran gynnar hela vårt finländska samhälle. Därmed också oss finskspråkiga, mer än vi anar. Tillåt mig citera resolutionen vid det Socialdemokratiska Partiets partikongress i Uleåborg 1906:
"Det svenska språket är nödvändigt för den svenska befolkningens allsidiga förkovran och dessutom av stor betydelse för den västerländska kulturens och socialdemokratiska idéernas spridning i Finland, varför mötet uttalar som sin åsikt att den svenska kulturen bör bibehållas och vidareutvecklas i Finland."
I finsk språkdräkt lyder detta:
"Ruotsinkieli on Suomen ruotsalaisen väestön kaikinpuolisesa kohottamisesa välttämätön ja sitä paitsi länsimaisen sivistyksen ja siihen kuuluvien sosialidemokratisten aatteiden Suomeen siirtämisessä suurimerkityksellinen, jonka tähden kokous ilmaisee suosivansa ruotsinkielisen sivistyksen Suomessa säilyttämistä ja edelleen kehittämistä."
Resolutionen uttrycker någonting väsentligt även i detta sammanhang för det är ytterst viktigt för vidarutvecklandet och bibehållandet av svenskan i Finland att det finns svenska rum i även vår finskspråkigas näromgivning. Med i svenska rum kommer man natuligtvis genom att tillägna sig svenska språket. Det lönar sig även i detta hänseende att lära sig och tillägna sig svenskan. Grundskolan som ett nationellt projekt och utbildningssystem bör bättre utnyttjas av eleverna och studeranden överhuvudtaget. Systemet finns ju för eleverna och studeranden.
Om SDP:s och Vänsterförbundets företrädare, den dåvarande visserligen tvåspråkiga men klart majoritetsfinskspråkiga socialdemokratin kan drista sig till och tillägna sig den ovannämnda resolutionen som en del av sin samhällspolitiska ideologi så varför inte skulle hela det visserligen tvåspråkiga men klart majoritetsfinskpråkiga finländska folket och dess finskspråkiga del kunna tillägna sig samma samhällspolitiska ideologi. Att bygga detta land och detta samhälle kräver nog detta.
Leve solidariteten mellan folkslagen i Finland även i denna fråga om koloniträdgårdskulturen i det gamla Helsingfors! Vi ska komma ihåg att ordet solidaritet mella folkslagen i vårt land ska betyda även att också i koloniträdgårdverksamheten ska svenskan klinga fritt och högt. Detta kräver åtminstone en enspråkigt svensk koloniträdgård i Helsingfors. Hoppas det finns en sådan också i Åbo.
Iltalehti men också Kauppalehti, Helsingin Sanomat och
Ilta-Sanomat representerar den finskborgarkapitalistiska
synen på det finländska samhället. Deras förmåga att
fullt förstå sig på svenskans och tvåspråkighetens
problematik är så gott som icke existerande. I synnerhet
har de en total oförmåga att förstå sig på begreppet
den urfinlandssvenska jorden.
Vore det inte dags för Nya Pressen på nytt? Eller snarare kunde man slå ihop Arbetarbladet och Ny Tid till en sant modernistiskt finlandssvensk eftermiddagstidning som förmår behandla olika frågor på ett seriöst sätt. Märk väl att SDP och Vänsterförbundet trots sina klart finskspråkiga majoriteter inom de respektive rörelserna utgör historiskt sett de andra och tredje största finlandssvenska intressebevakningskrafterna. Så kunde svenskhetens stämma höras bättre i det finländska samhället och värden samt värderingar såsom den urfinlandssvenska jorden skulle få rätt och utrymme i debatten.
Vore det inte dags för Nya Pressen på nytt? Eller snarare kunde man slå ihop Arbetarbladet och Ny Tid till en sant modernistiskt finlandssvensk eftermiddagstidning som förmår behandla olika frågor på ett seriöst sätt. Märk väl att SDP och Vänsterförbundet trots sina klart finskspråkiga majoriteter inom de respektive rörelserna utgör historiskt sett de andra och tredje största finlandssvenska intressebevakningskrafterna. Så kunde svenskhetens stämma höras bättre i det finländska samhället och värden samt värderingar såsom den urfinlandssvenska jorden skulle få rätt och utrymme i debatten.
Om finnar har 10000 sandlådor i Finland får inte
finlandssvenskar ha 2 (eller 500 för den delen) ?
[10] Var finns dessa sandlådor där det krävs att man
pratar perfekt finska? Kanske missförstod jag ditt inlägg
men du får gärna utveckla ditt dåliga resonamang...
Re 11
Millä hiekkalaatikolla sä taputit kakkaa lapiolla pienenä?
Millä hiekkalaatikolla sä taputit kakkaa lapiolla pienenä?
[11] nej, men om du släpper även finskspråkiga till
sandlådan så börjar alla tala finska mellan varandra och
vår kultur dör ut. Minoritetskulturer är lite sådana att
man måste ta vara om dem om man int vill att kulturen slukas
upp av en större och kraftigare kultur. Plus att den
finlandssvenska gemenskapskännslan är nog gullig :)
[11]
Om jag skall gissa (vet inte) så är minst 95 % av koloniträdgårdarna i H:fors sådana att man i nåt skede är tvungen att kunna tala förståbar finska för att att kunna få en sådan. Som med allt annat, man kan inte få nånting gjort på svenska nånstans. Utom på svenska skolor kanske..
Om jag skall gissa (vet inte) så är minst 95 % av koloniträdgårdarna i H:fors sådana att man i nåt skede är tvungen att kunna tala förståbar finska för att att kunna få en sådan. Som med allt annat, man kan inte få nånting gjort på svenska nånstans. Utom på svenska skolor kanske..
Det må vara helt okej med enbart "svenska rum", men det som
är svårare att förstå är ju bristen på spelöga som i
detta fall fru Göransson har. Om man ska argumentera för
något som, helt rätt kan tolkas till diskriminerande, så
gör nu för fan inte det genom arrogans. Lite
medieutbildning skulle kanske inte skada...
Jag förstår egentligen inte varför det finns personer på
dehär forumet som är emot ett sånt här finlandssvenskt
förbund? E de liksom dåligt att det bara får bo
finlandssvenskar på ett visst område? Det finns ju säkert
inte så många...
[16] Du menar att rasistiskt beteende är helt okej om det
gynnar dig själv?
Jag sku nog inte kalla dehär för rasistiskt...? Rasism är
nog mycket alvarligare!
Jag kommer lite att tänka på apartheid när jag läser
denhär diskusonen
[19] Ett rätt uppseendeväckande påstående. Kan du
vänligen precisera?
Men tillåt mig reflektera litet. Apartheid- dvs. åtskillnadspolitiken är ett ord som väcker känslor. Det bör dock tillfrågas: Vem är den som idkar diskriminering mot vem?
Att majoritetsbefolkningen tränger sig på och ändrar den språkliga strukturen på ett område som delvis eller helt bebos av en befolkning som helriksmässigt utgör en minoritet kan med på bästa grunder betraktas som diskriminering av en minoritet. Det är ett krasst faktum att en förfinskningsprocess leder till en diskriminering av det svenska språket och de svenskspråkiga. Vi lever ju i Helsingfors (och Vasa). Fråga äldre personer hur det var förr i Helsingfors (eller Vasa) och vilket slags diskriminerande förändring som skett.
De unga finlandssvenskar (i bredaste möjliga bemärkelse) som tillägnar sig den finskspråkiga medians och kulturens värderingar och i praktiken påstår att vi finnar har rätt att med våra språkliga fasoner förfinska svenskheten i Finland på dess olika domäner har blivit förfinskade till sina språklig-kulturella fasoner. Förfinskningen sker ingalunda enbart språkligt utan även attitydmässigt, läs: ideologiskt.
Vi finnar och en del av finlandssvenskarna har alltså en otroligt stor benägenhet att diskriminera svenskheten i Finland. Att inte föstå sig på de olika domänernas betydelse för ett minoritetsspråk och förfinskningsprocessens vidrighet och dess luriskhet är ett allvarligt tecken på att det är fennomanin som gäller i vårt samhälle som en destruktiv ideologi.
Försök nu mera anlita finlandssvensk media för att kommentera samhällsskeendet för er. På det sättet kunde den fennomanska inriktningen motverkas. Men å andra sidan den allmänna attitydmässiga förfinskningen drabbar även den finlandssvenska median. I all sin omedvetenhet hukar man inför den fennomanska hegemonin.
Är det bara Finlandssvensk Samling som fattar sig på detta?
Men tillåt mig reflektera litet. Apartheid- dvs. åtskillnadspolitiken är ett ord som väcker känslor. Det bör dock tillfrågas: Vem är den som idkar diskriminering mot vem?
Att majoritetsbefolkningen tränger sig på och ändrar den språkliga strukturen på ett område som delvis eller helt bebos av en befolkning som helriksmässigt utgör en minoritet kan med på bästa grunder betraktas som diskriminering av en minoritet. Det är ett krasst faktum att en förfinskningsprocess leder till en diskriminering av det svenska språket och de svenskspråkiga. Vi lever ju i Helsingfors (och Vasa). Fråga äldre personer hur det var förr i Helsingfors (eller Vasa) och vilket slags diskriminerande förändring som skett.
De unga finlandssvenskar (i bredaste möjliga bemärkelse) som tillägnar sig den finskspråkiga medians och kulturens värderingar och i praktiken påstår att vi finnar har rätt att med våra språkliga fasoner förfinska svenskheten i Finland på dess olika domäner har blivit förfinskade till sina språklig-kulturella fasoner. Förfinskningen sker ingalunda enbart språkligt utan även attitydmässigt, läs: ideologiskt.
Vi finnar och en del av finlandssvenskarna har alltså en otroligt stor benägenhet att diskriminera svenskheten i Finland. Att inte föstå sig på de olika domänernas betydelse för ett minoritetsspråk och förfinskningsprocessens vidrighet och dess luriskhet är ett allvarligt tecken på att det är fennomanin som gäller i vårt samhälle som en destruktiv ideologi.
Försök nu mera anlita finlandssvensk media för att kommentera samhällsskeendet för er. På det sättet kunde den fennomanska inriktningen motverkas. Men å andra sidan den allmänna attitydmässiga förfinskningen drabbar även den finlandssvenska median. I all sin omedvetenhet hukar man inför den fennomanska hegemonin.
Är det bara Finlandssvensk Samling som fattar sig på detta?
Diskussionen är stängd
Diskussioner stängs automatiskt då de har blivit gamla och inga nya kommentarer skrivs.
Redaktionen kan också stänga diskussioner tidigare.
